Vad är bogemenskap?
Frågor och svar - Tallhöjden Bogemenskap ek. förening
Får besökare röka på balkongen?
Svar: Nej, hela huset är rökfritt även balkonger och uteplatser samt vid entren.
Får jag ha husdjur?
Svar: Ja, husdjur är tillåtna i din egen lägenhet men inte i de gemensamma lokalerna.
Måste jag vara med och laga mat?
Svar: Ja, alla medlemmar hjälps åt att sköta huset och att vara med i ett av matlagen är en viktig del i ett gemenskapboende.
Måste min partner som jag delar lägenhet med också vara medlem i föreningen?
Svar: Ja, alla som bor i huset måste vara medlemmar i föreningen
Hur blir det med hyran nu när inflyttningen framskjutits?
Svar: Hyran har förhandlats med Hyresgästföreningen och Bostadsbolaget och gäller tills vi har flyttat in – därefter kan det bli små hyreshöjningar eftersom presumtionshyra gäller vid nyproduktion i 15 år efter att första hyresgästen har tillträtt lägenheten. Kontakta gärna Agneta Johansson för mer info om hyreskostnaderna.
Jag är en frisk och pigg pensionär på 77 vårar och vill gärna bo i ert fina hus, hur blir jag medlem?
Svar: Vi har tagit beslut på ett medlemsmöte att ny medlem ej ska ha fyllt 75 år eftersom medelåldern på våra nuvarande medlemmar redan är hög.
Var kan jag parkera bilen?
Svar: Det finns ett parkeringshus i närheten av bostaden och en månadskostnad för att hyra en parkeringsplats där ligger just nu på ca 1500 kr/ mån
Finns det möjlighet till bredband och WiFi ?
Svar: Ja, alla lägenheter är förberedda men leverantör väljer varje lägenhetsinnehavare själv.
Vad ingår i hyran?
Svar: Hyran består av 4 delar, själva grundhyran för resp. lägenhet, sedan hyran för de gemensamma lokalerna som är på 340 kvadratmeter och som innefattar storköket och matsalen, vardagsrum, bastu och gästrum, varje lägenhet betalar sin egen hushållsel samt kostnad för egen varmvattenförbrukning.
Vad finns det för Bo/ trivselregler?
Svar: Bo och trivselregler diskuterar vi fram tillsammans och är blir mer aktuellt när vi närmar oss inflyttning, just nu hänvisar vi till vår värdegrund och skötsel av huset.
Jag är allergisk mot parfym – kan jag bo hos er?
Svar: Vi kommer att använda parfymfria produkter i tvättstuga och allmänna gemensamma utrymmen och lokaler.
Hur ser lägenheterna ut?
Svar: Det finns 1:or lediga/obokade just nu som vätter mot Öster ( gatan) och 3:or lediga/obokade just nu som vätter mot öster ( gatan) och väster ( skogen). Varje lägenhet är fullt utrustade med eget kök och toalett och balkong. Hänvisar till lägenhetsplaneringarna som finns under Ritningar.
Finns det förråd?
Svar: Ja, varje lägenhet har tillgång till förråd i källaren, de är ca 2 kvm.
Var kan jag låsa in min cykel?
Svar: Låsbart cykelförråd finns lättillgängligt med en ramp till källarplanet med ingång från gatan.
Finns det gym-lokal i huset?
Svar: Nej, vi hänvisar till de Gym som finns i närheten av Munkebäckstorg.
"Boendeformen som kan förlänga livet"
(klipp från Göteborgs-Posten 27 feb 2016)
Att bo i ett kollektivhus innebär en unik gemenskap med andra människor. Man är mer än grannar, mindre än familj, kanske sambos, definitivt föreningskamrater och ofta vänner, men kanske allra mest en blandning av alltihop. Boendeformen kan till och med rädda liv, konstaterar sociologen och forskaren Cathrin Wasshede. I ett kollektivhus bor alla i egen lägenhet och delar gemensamma utrymmen som till exempel storkök/matsal, vardagsrum och hobby- rum. Alla bidrar till det gemensamma arbetet i huset…..
…det specifika med kollektivhuset som boendeform tydligt. Främst handlar det om arbete och eget engagemang. I Majbacken städar de boende allmänna utrymmen gemensamt, sköter om rabatterna runt huset och turas om att laga mat två gånger i veckan till alla i huset som vill äta. När aktiviteter anordnas är det någon av de boende som ordnar dem och varje månad har de en stämma där de beslutar om gemensamma angelägenheter.
Denna arbetsgemenskap svetsar samman och skapar relationer. Att köket är husets hjärta är ord som sägs i nästan varje intervju med människor som bor i kollektivhus med gemensam matlagning. Lotta, 65 år, formulerar det så här: ”Det är det här med att tillverka någonting tillsammans. Du går och köper en potatis och sedan så har du plötsligt en potatisgratäng framför dig. Det är förvandlingen av råvaror till någonting helt annat. Det är en glädje i att skapa. Och så kommer det femton till och äter och säger: åh, vad gott det här var. Då känner man sig så tillfredsställd som människa.”
Andra pratar om den otvungna gemenskap som äger rum när de lagar mat tillsammans; småprat, skratt, diskussioner om hur löken ska skäras och mycket annat får ta plats. Därutöver tillkommer en annan dimension: konfliktytor. När irritationer och konflikter hanteras väl leder de till fördjupade sociala band, men för det krävs tydlighet och egna initiativ.
När jag frågar Rune Berntsson, 78 år, hur livet skulle vara om han hade bott själv i en tvårumslägenhet, svarar han bestämt: ”Då hade jag varit död.” Det är inte ett ovanligt svar på den frågan. Många av de äldre jag har intervjuat i kollektivhus i Göteborg och Stockholm beskriver gemenskapen som livsviktig i konkret mening.
Rune säger upprepade gånger under intervjun att det är avgörande att vara behövd. Och alla behövs. Själv ser han till att hela husets internetsystem fungerar, lagar folks datorer och svarar på frågor från de andra i huset. Majbacken städar de boende allmänna utrymmen gemensamt, sköter om rabatterna runt huset och turas om att laga mat två gånger i veckan till alla
Men vad händer när en person inte kan bidra alls till det praktiska arbetet, blir den personen utslängd då? Nej, säger de intervjuade med emfas. De bidrar ändå, genom att de finns. Även efter att förmågan att laga mat och städa har försvunnit bidrar människor; till exempel kan någon mycket om konst, någon ordnar stickgrupper och någon sprider god stämning…
…Det sociala nätverk som byggs upp är unikt för kollektivhuset. Den sociala kontrollen är stor och när någon inte setts till på ett par dagar eller uteblivit från middagen så går någon av de andra i huset och knackar på och kollar att allt står rätt till.
Är du sjuk så går någon och handlar åt dig, följer med på läkarbesök, bär upp maten från den gemensamma matsalen eller bara sitter ner och pratar en stund. Maria, 59 år, som på grund av sjukdom ofta har svårt ta sig ut för annat än det allra nödvändigaste – i hennes fall arbetet – berättar om hur Majbacken möjliggör för henne att ha tillgång till sociala relationer och till exempel kultur utan att behöva lämna huset: ”Om jag är med på någonting i huset och blir trött så är det inga problem, då kan jag ta hissen hem.”
Boende i kollektivhus består alltså av flera rumsliga och sociala dimensioner: den egna privata sfären i lägenheten, det gemensamma utrymmet för aktiviteter som bluesafton och pusslande samt den kollektiva arbetsytan. Utöver detta tillkommer det semioffentliga rum som kollektivhuset blir när sådana som media och forskare kommer på besök.
I det stora hela framställs boende i kollektivhus som något livsberikande och livsförlängande. Dessa värden gäller troligtvis även för ett livsstilsboende som Majviken. Den stora skillnaden är varifrån initiativet kommer; underifrån, det vill säga från de boende själva, eller ovanifrån, det vill säga från ett bostadsbolag eller ett företag. Att tillsammans med andra vara aktiv skapare av det egna boendet – och ibland även av närmiljön – är specifikt för kollektiv- huset som boendeform.
Den andra dimensionen av social hållbarhet som vi i vårt projekt om kollektivboende och hållbar stadsutveckling undersöker är den som handlar om inkludering – exkludering och jämlikhet. Är kollektivhus något att satsa på för att skapa en hållbar stadsutveckling som motverkar segregation? Hittills har det visat sig vara stora skillnader beroende på om kollektivhuset består av hyres- eller bostadsrätter, om det är ett befintligt äldre hus eller om det är nybyggt…
…I Sverige finns i dag ett fyrtiotal kollektivhus, varav de flesta är medlemmar i den rikstäckande organisationen Kollektivhus Nu.
här nedanför syns 4 sidor som lånats från Kollektivhus NU
sidan 2
sidan 3
sidan 4
